genealogica

Digitaliserade källor

Jag har varit inne på att mycket av grundmaterialet finns digitaliserat idag, men då måste du ha ett abonemang. Jag kommer använda SVAR - Svensk Arkivinformation, men det finns två stycken till stora operatörer, och vilken du väljer har kanske inte så stor betydelse, jag vet dock inte så mycket om utbudet hos de andra, men det är en smakfråga vad man väljer.

Här finns Sveriges kyrkböcker digitaliserade

SVAR - Svensk Arkivinformation

Ancestry

ArkivDigital

Uppgift

Gå igenom vilka alternativ som finns och välj vilket som skulle kunna passa dig bäst, finns inget som hindrar att använda 2 eller 3, om inte på grund av ekonomisk skäl. Du kan också byta vid utgången av en abonemangsperiod till ett annat.

I många släkter går ryktet om att man har vallonblod i sina ådror, bl.a. för att någon såg ut precis som en typisk vallon (vad är det förresten?).

Ärvt utseende

Handen på hjärtat, vallonerna kom till Sverige i början av 1600-talet fram till ca 1636. Med den stora valloninvandringens början när Wellam de Beeche och Louis de Geer slog ihop sina påsar 1616 och arrenderade ett stort antal bruk i Sverige.

Hur mycket av ett utseende har överlevt en massa generationer på svensk mark för att det skall gå att se idag, knappast inget. Dessutom finns det många andra nationaliteter som kom till Sverige, tyskar, holländare osv...

Ta till exempel släkten Gevert (finns åtskilligt med stavningar), den är inte vallonsk som många tror, utan sannolikt flamländsk, dvs Holland.

Min mormor

Sa alltid att hennes farfar var vallon, det hade även hans lärare sagt, men någon vallon har inte återfunnits, faktum är att jag inte ens har kommit till bruksnäringen, bortsett att hans far var statare 1-2 år i Finspång. Däremot har jag kommit ner till västkusten och några präster och handelsmän.

Inget vallonrykte

På min farfars sida har det inte existerat något vallonrykte, men det är här jag har funnit det. Jag hamnade hos en Henrik Jonsson Broms i Turinge socken (efter honom dog släktnamnet ut i den grenen, då de blev bönder). Han var skräddare där, men född på Skeppsta bruk i Gåsinge socken som son till mästersmeden Jonas Johansson Broms vars mor Maria Henriksdotter Bonnevier (c.1676-1759) vars farfar flyttade till Sverige från Liege i Belgien (området som kallas Vallonien).

Problemet med olika namn

Jag sa igår att jag skulle återkomma med problemet att samma person heter olika saker. Det har endel med hur nog prästen var och vad han uppfattade namnet som. Han skrev ju inte i sina kyrkoböcker för att vi 100, 200 år senare skulle släktforska i hans kråkfötter, utan för sig själv.

Exempel

Katarina kan till exempel förekomma som Catharina eller Cajsa, men det är fortfarande samma namn i grunden, precis som Jan, Johan och Johannes. Däremot har jag sett att många även gör likhetstecken med Jon i det fallet, även boken "Släktforska, steg för steg" gör den likheten. Men det är inte min uppfattning, enligt följande:

Johan kan stå som Jan och Johannes också.

Jonas kan stå som Jon också.

Problemet är just att Jon och Jan är väldigt lika i skriven text och därför blandas ihop av oss senare, men oftast (finns vissa undantag) är det inte samma namn.

Rådet

Rådet är att skriva namn efter en standardiserad mall av stavningen (undantaget är nu på senare år då man bör skriva namnet så som personen i fråga själv skrev sig). Det finns en namnlista på Sveriges Släktforskarförbundets sida, och sedan finns namnsdagarna på en vanliga almanacka.

Fast det är klart, förekommer en person näst intill uteslutande med ett namn så kanske man skall använda den. Det har jag gjort med min soldat Johannes Andersson Tid som alltid heter så i kyrkoarkiven, enda undantaget är i generalmönsterrullorna där han anges som Johan. Här har jag valt Johannes som namn (han levde 1836-1869), fast det är klart, hade han levt på 1700-talet så kanske bedömningen blivit en annan.

Sten blev Stuhr

Forskade lite på frugans släkt igår kväll och fastnade på Henrik Segerman som gifte sig 1853 5/8 i Norrköping med Matilda Sofia Svensson. Han uppgavs vara född i husförhörslängderna 1812 3/1 i Sten (vilket bör handla om Kälvesten som 1813 sammanslogs med Västra Stenby).

Men där hittade jag honom inte, så det blev en god natts sömn och idag fick jag lösningen nu på morgonen. Den står i inflyttningslängden 1851 till Norrköping S:t Olai. Han är född 1812 3/1 i Stuhr, Tyskland (vilket ligger i Niedersaschsen). Så där blev det stopp på mina erfarenheter och även språkliga kunskaper just nu.

Han kallas också ibland för Heinrich, vilket också tyder på tyskt ursprung.

Oäkta

I födelseboken står att August Henrik Segerman är oäkta son till Matilda Sofia Svensson och född 1853 31/1. Men ingenstans nämns att han är utomäktenskapligt född i husförhörslängden, och hon gifter sig som sagt med Henrik Segerman även han född 3/1, fast år 1812, några månader senare, vilket bör innebära att det är han som är fadern.

Året är 1756 och platsen är Torsed/Torsagården, Kinnrumma socken. Då föds Håkan som son till nämndemannen Peter Nilsson och dennes hustru Brita Håkansdotter. Denne Håkan kommer sedemera att ge sig in på en kyrklig väg genom att bli prästvigd.

Han bytte förnamn, eller rättare sagt latiniserade det vilket är vanligt bland präster, till Haqvin. Första kyrkliga ämbetet blir som komminister i Torestorp socken. Han blir vigd med Gunilla Schale från släkten Schale som har ursprung från Schalegården i Onsala socken utanför Göteborg, dotter till Anders Schale och Maria Kristina Hierton (Hierton är en släkt med ursprung från Hjärtared i Ullared socken). Anders Schale är handelsman, dykerikommisarie och riksdagsman.

Kyrkoherde

Efter tjänsten som komminister går flyttlasset till Sibbarp socken i Halland, där han blir kyrkoherde. Här blir han kvar fram till 1710. Då tillträder han tjänsten som kyrkoherde i Seglora socken, tillhörig samma pastorat som hans födelseförsamling Kinnarumma och grannförsamling. Han får hederstiteln pastor 1817. De sista tre åren är han oförmögen att utöva sin tjänst, fram till sin död 1824.

Hustruns farbror

I Seglora tog Hakvin över tjänsten efter hustruns farbror Sven Johansson Hierton som avlidit 1809.

"barnen voro allt annat än lyckliga"

Detta är ett citat från Göteborgs stifts herdaminne under Hakvin Pettersson. Han fick tillsammans med Gunilla Schale totalt 4 barn, 2 döttrar och 2 söner. Döttrarna lever ogifta tillsammans med deras mor som flyttar till Kinnarumma efter sin makes död. När hon dör i Kinnarumma är bägge döttrarna relativt gamla och ogifta, och får troligen inget barn.

Sonen Anders Petter gifter sig i Seglora och har ett barn, men har ej återfunnits i hfl efter sin fars död och är för tillfället spårlöst försvunnen.

Även den andra sonen Sven Henrik är lite svår att greppa från Seglora. Han återfinns senare i Fågelås socken vid Vätterns västra strand innan han flyttar till Grevbäck socken och blir klockare och skollärare där. Han dör 1888 utfattig, och graven fanns kvar ännu på 1996. Jag har dock en lucka mellan Seglora och Fågelås var han har vistats. I Grevbäck står det att han född 1799 i Seglora, enda undantaget är gravstenen som anger 1798. Han är också född 1798, men inte i Seglora, utan sannolikt i Torestorp (ej funnen i födelseboken ).

"en son leva ännu 1866, folkskygg och försörjande sig på renskrivning"

Ytterliggare ett citat från Göteborgs stifts herdaminne. Sven Henrik lever bevisligen 1866 (han dör 1888, 90 år gammal), men yrket klockare och skollärare känns inte som det mest ultimata om man är folkskygg. Det kan således syfta på Anders Petter, men jag har som sagt var tappat bort honom ca 30-40 år tidigare, så jag vet ju inte om han lever då eller inte.

Petrus Svenonius Revigius

Kyrkoherde, och stamfar för släkten Revigin. Han är en förfader till Gunilla Schale och är just nu min enda länk till släktskap med någon kändis. Vissdiktaren Lasse Dahlqvist härstammar också från denna präst. Känd för bl.a. "Det är dans på Brännö brygga".

Denna kyrka är Seglora kyrka på Skansen, men 1810-1824 när Hakvin var
kyrkoherde i Seglora socken, fanns den i Seglora socken.